Arkiv omfattande åren 1991–2022 hittas här.
2023
Söndagen den 5 februari kl. 16.00, Musikens hus
Wirénkvartetten
Roger Olsson – violin 1
Hans Elvkull – violin 2
Linn Elvkull – viola
Hanna Thorell – cello
Wirénkvartettens omväxlande program för konserten i Katrineholm spänner från stråkkvartettgenrens barndom till 2000-talet, inklusive ett nedslag vid Dag Wirén, förstås. Ludwig van Beethovens till stora delar dramatik- och allvarspräglade stråkkvartett nr. 4 i c-moll knyts samman med nutiden genom ett musikaliskt vykort från Kalifornien och Sally Beamish. I sin stråkkvartett nr. 2 ”Opus California” använder Sally teman och passager ur nämnda Beethovenkvartetts första sats på ett personligt, amerikaniserat sätt.
Maddalena Laura Lombardini Sirmen (1745–1818):
Stråkkvartett nr. 5 f-moll
Dag Wirén (1905–1986):
Stråkkvartett nr. 4 op. 28
Ludwig van Beethoven (1770–1827):
Stråkkvartett c-moll op. 18 nr. 4
Sally Beamish (f. 1956):
Stråkkvartett nr. 2 “Opus California”
Hör och se Wirénkvartettens konsert från Riddarhuset i Stockholm. Bl.a. spelas Wiréns stråkkvartett nr. 4 och Lombardini Sirmens stråkkvartett nr. 5.
Läs mer
Wirénkvartetten – bildad 1994 av bl.a. ursprungsmedlemmarna Hans och Linn Elvkull – består av fyra musiker ur internationellt erkända Svenska Kammarorkestern. Wirénkvartettens hängivenheten till dynamiska kammarmusikaliska möten har hittills innefattat bl.a. konserter och turnéer i Sverige och Europa, radioinspelningar för Sveriges Radio P2, BBC m.fl., den egna barnföreställningen Moster Märtas magiska musikmaskin samt samarbeten med kompositionsstudenter vid Musikhögskolan i Örebro. Förkärleken för svensk musik, inte minst Dag Wiréns kvartettmusik har bl.a. resulterat i en skivinspelning av hans stråkkvartetter nr. 2–5 (Naxos 2018). Lyssna här!
Söndagen den 23 april kl. 16.00, Musikens hus
Kvintett Konstig
Lutte Berg – elgitarr
June Gustavsson Lyng – violin
Robert Persson – violin
Elin Asplund – cello
Tina Muto – kontrabas
Kvintett Konstig bjuder in till en ovanlig resa i den klassiska musiksfären. Den ”konstiga” sättningen består av två fioler, cello, kontrabas och elgitarr. Det blir musik av bl.a. J.S. Bach, W.A. Mozart, Gabriel Fauré och Camille Saint-Saëns som arrangerats och skräddarsytts av bandledaren Tina Muto för Kvintett Konstig. Välkommen att följa med på resan där en stråkkvartett och en elgitarr möter varandra! Hållpunkterna för den brokiga kvintettrippen blir:
Joseph Colombo (1900–1973)/Tony Muréna (1917–1970): Indifference
Gabriel Fauré (1845–1924): Pavane
Camille Saint-Saëns (1835–1921): Danza macabra
J.S. Bach (1685–1750): Koralförspel Nun komm, der Heiden Heiland, BWV 659
Carlos Gardel (1890–1935): Por una cabeza
Lutte Berg (f. 1963): Valsen
Traditionell melodi Byssan lull
W.A. Mozart (1756–1791): Confutatis-Lacrimosa ur Requiem i d-moll K. 626
Johann Strauss d.y. (1825–99) & Josef Strauss (1827–70): Pizzicato-polka
Clara Schumann (1819–1896): Andante ur Pianotrio i g-moll op. 17
Lutte Berg: Fate bene valzer
Ástor Piazzolla (1921–1992): Fuga y misterio, ur operan María de Buenos Aires
Hör och se glimtar av Kvintett Konstig och konsertprogrammet här.
Läs mer
Lutte Berg är jazz fusion-gitarrist med folkmusiken som stor inspirationskälla. Han har medverkat på ca 50 cd-inspelningar varav sex skivor i eget namn och har spelat med bl.a. Paul McCandless (Oregon), Mick Goodrick, Antonello Salis, Baba Sissoko, Javier Girotto och Ares Tavolazzi. Lutte är också skaparen av Flen Världsorkester. Se filmen om Tina och Lutte ur Scenkonst Sörmlands serie HÄRIFRÅN – artister i Sörmland.
June Gustavsson Lyng studerade musik i Stockholm, Budapest och London. Yrkeslivet har innehållit en kul blandning av kammarmusikspel med Zetterqvistkvartetten (flitigt turnerande i Sverige och Europa), solistuppdrag samt mycket opera. 1989–2017 var June anställd vid Kungliga Operan i Stockholm som konsertmästare och stämledare i andraviolinstämman.
Robert Persson är riksspelman, musiker och fiolpedagog utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Han jobbar som violalärare på Flens kulturskola och har privatelever på fiol. Robert är medlem i bl.a. Flen Världsorkester och spelar lika gärna folkmusik som jazz och klassiskt. Han har även hoppat fallskärm och filmat grisar (dock inte samtidigt).
Elin Asplund är en ung och otroligt begåvad musiker som studerat klassisk musik på Lilla Akademien i Stockholm. Hon undervisar nu i cello på kulturskolan i Flen respektive Katrineholm och är aktiv i Flen Världsorkester. Jag spelar helst i en mindre grupp som Kvintett Konstig. Då får man både den kraftfulla känslan av att spela ihop med andra och utrymme att få uttrycka sin egen ”röst”.
Tina Muto är sedan 1990-talet klassisk kontrabasist och stämledare. Vid sidan av den klassiska musiken har hon deltagit i åtskilliga projekt inom folk-, världs- och popmusik. Hon har jobbat med flertalet framstående dirigenter t.ex. Peter Maag, Daniel Oren, Piero Bellugi och Guillame Tourniaire. Som stämledare har Tina turnerat i bl.a. Spanien, Cypern, Tyskland, Malta och Danmark.
Söndagen den 9 juli kl. 16.00, Spetebyhall
1685 – year of giants!
Per Gross – blockflöjter
Benjamin Åberg – cembalo
Tre giganter, en stor/Gross blockflöjtsvirtuos och en höjdarorganist/cembalist. Per Gross och Benjamin Åberg återbesöker Katrineholmsbygden, denna gång som duo (eller två solister!) och med avstamp i år 1685 – J.S. Bachs, G.F. Händels och Domenico Scarlattis gemensamma födelseår. Duon Gross-Åberg känner sina instrument, konsertverken och varandra väl. Detta ger tryggt manöverutrymme för räviga infall från båda håll, utan avkall på lyhördhet och samspelthet. Vi får även höra dem som solomusiker i Bachs flöjtpartita respektive axplock från Scarlattis totalt (ca) 555(!) stycken klaversonater. Musiken varvas med berättande om giganterna och deras verk, alltsammans inramat av den bok- och historiefyllda antikvariatmiljön vid Spetebyhall. Herrgården har musikanknytning också genom pianisten Nina Langlet vars svärfar Emil Langlet var Spetebyhalls arkitekt. Den 9 juli är det dessutom 155 år sedan Abraham Langlet, bror till Ninas make Valdemar, föddes!
På gigantprogrammet står:
Domenico Scarlatti (1685–1757):
Sonat d-moll för soloinstrument och basso continuo K 89
Klaversonat f-moll K 481
Hör Benjamin spela Scarlattis sonat f-moll K 466
J. S. Bach (1685–1750):
Sonat h-moll för flöjt och obligat cembalo BWV 1030
Presto (III) ur Italienisches Konzert BWV 971
Allemande (I), corrente (II) ur Partita c-moll (original a-moll) för soloflöjt BWV 1013. Se konsertvideon där Per spelar bl.a. flöjtpartitan.
G.F. Händel (1685–1759):
Sonat h-moll för basso continuo och (block)flöjt HWV 367
Smakprov ur h-mollsonaten och även ur a-mollsonaten (HWV 362) med Per och Benjamin.
Läs mer
Per Gross kan inom ett par takter blåsa bort eventuella kvarvarande blockflöjtsfördomar hos åhörare. Som 15-åring gjorde han solistdebut med Stockholms Ungdomssymfoniorkester i Stockholms konserthus. Senare följde masterexamen vid Syddansk Musikkonservatorium med Dan Laurin som lärare, därefter solistdiplom vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för Clas Pehrsson. Per har framträtt i alltifrån skolor (bl.a. i Bie och Valla, via Scenkonst Sörmland) till slott, inklusive inför kung Carl XVI Gustav och hans gäster på Gripsholm. Tävlingsbragderna omfattar bl.a. segrar i Ljunggrenska tävlingen 2008 och Solistpriset vilket Per som förste (block)flöjtist vann 2010. Samma år knep han förstaplatsen i japanska Osaka International Music Competition. ”Per Gross är en av Sveriges mest spännande instrumentalister och andraplatsen är given”, skrev tidskriften OPUS på 2010 års lista över konstmusik-Sveriges 20 mest inflytelserika personer. Våren 2023 tilldelades han Stockholms stads kulturstipendium med följande motivering: ”Blockflöjtvirtuosen Per Gross är en uppskattad solist som tillgängliggör både nyskriven och äldre musik. Hans skickliga och sensibla flöjtspel förhöjer upplevelsen med oväntade arrangemang och nyskapande samarbeten. Helt, fullt och mästerligt behärskar han sitt instrument.”
Per har gjort solistframträdanden med bl.a. Göteborgs symfoniker, Gävle symfoniorkester, Nordiska kammarorkestern, Uppsala kammarorkester, Drottningholms barockensemble och Göteborg Baroque. I januari 2023 var Per solist tillsammans med Musica Vitae vid uruppförandet av Andrea Tarrodis blockflöjtskonsert Rococo Reflections. Han har tidigare uruppfört Tarrodis The World of Henri Rousseau tillsammans med gitarristen Samuel Edvardsson och gjort en skivinspelning av verket tillsammans med Mårten Falk. Utrikes har Per hörts vid t.ex. Aldeburgh Festival, Festival d’Aix-en-Provence, Karlsruhe Händelsfestspiele samt Proms i London, i senare fallet med direktsändning i BBC Radio. Hör Per i Bachs Brandenburgkonsert nr. 4 från skivan The Brandenburg Project, konceptet som framfördes vid Proms av Svenska Kammarorkestern med solister.
Benjamin Åberg har likaså nått högt, bildligt och bokstavligt. Sedan hösten 2022 är han domkyrkoorganist med fin utsikt från orgelläktaren i Västerås domkyrka. Han har dessförinnan innehaft organisttjänster i Stockholmsområdet, Hässleholm och Svenska Margaretakyrkan i Oslo. Tidigt i karriären fick Benjamin som pristagare i den internationella orgeltävlingen i Erfurt ge solokonserter i bl.a. S:t Paul’s Cathedral och Westminster Hall i London. Som cembalist och kammarmusiker har han återkommande uppdrag i bl.a. Höör Barock, Ensemble Antique, Drottningholms barockensemble, Barokkanerne och Sveriges Radios symfoniorkester. Benjamin har diplomexamen i kyrkomusik från Det Kgl. Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn. Cembalo- och kammarmusikutbildningen utfördes vid Schola Cantorum Basiliensis i Schweiz och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Prov på Benjamins musikalitet som cembalist, organist och körledare finns via hans Youtubekanal.
Per hördes senast i Katrineholm under kammarmusikdagarna 2021 med Johan Hansson Lindström vid orgeln. Benjamin ingick i Höör Barock föregående festivaldag.
Mer om konsertprogrammet
Gigantkonserten inleds med musik av Domenico Scarlatti som var en hejare vid cembalon. När Scarlatti och Händel vid ett tillfälle orgel- och cembaloduellerade blev Händel den förkrossande orgelsegraren men Scarlatti överglänste som cembalist. Först på programmet står Scarlattis sonat d-moll för soloinstrument och basso continuo K 89. Därpå följer ett prov från hans jätteproduktion av klaversonater – 555 stycken finns bevarade (enligt allmänt spridd siffra) – vilka bidrog till etableringen av genren. Benjamin har valt ut klaversonaten i f-moll K481. De 555 sonaterna är samtliga ensatsiga och relativt korta men dock innehållsrika. Dans- och folkmusikinfluenser från Spanien kan ibland dyka upp; italienaren Scarlatti bodde där närmare halva sitt liv.
Konserten fortskrider sedan jämlikt med Bachs sonat i h-moll för flöjt och obligat cembalo/klaver, den enda av Bachs flöjtsonater vars originalmanuskript bevarats. Cembalon föräras som ”obligat” instrument en genomkomponerad stämma. I stället för att ”bara” ackompanjera (block)flöjten ges instrumenten samma status, även om rollerna skiftar under sonatens lopp. Komplex, intrikat skönhet från början till det fartfyllda slutet! Uppvärmningsförslag: Konsertvideon där h-mollsonaten framförs av blockflöjtsdrottningen Michala Petri och stjärncembalisten Mahan Esfahani. Ett annat tips är inspelningen med Pers tidigare lärare Dan Laurin och vid cembalon Anna Paradiso Laurin, från albumet The Father, the Son & the Godfather.
Benjamin och Bach öser därpå vidare i ”italiensk” stil med den pigga prestosatsen ur Italienisches Konzert för soloklaver. Hela verket kan upplevas på förhand via t.ex. denna inspelning med Christine Schornsheim (prestot börjar vid 9:01).
Blockflöjt i ensamt majestät blir det då Per framför första och andra satsen ur Bachs enda soloverk för blåsinstrument: flöjtpartitan i a-moll. Där gäller det för (block)flöjtisten att skapa en illusion av tvåstämmighet – kanske också illusionen av att ha reservlungor! Bl.a. bristen på andhämtningsmöjligheter i första satsen lär ha bidragit till att flöjtpartitan ifrågasatts som originalmusik för flöjt. Verket publiceras först 1917. Solo p[our une] flûte traversière par J. S. Bach är dock titeln på det bevarade manuskriptet, vilket inte är Bachs original.
Bach tros ha kommit i kontakt med traversflöjten bl.a. via en fransk toppflöjtist i Dresden där Bach skulle tävla i orgelspel mot Louis Marchand. Franskinfluerade musiktrender i dåtidens Tyskland kan ha bidragit till franska drag i flöjtpartitan som består av danssatserna allemande (=”tysk” på franska), corrente (från franska courante, ”springa”), sarabande och bourée anglaise, den senare en fransk-engelsk hybriddans.
Konserten avrundas med en av Händels sex blockflöjtssonater, den i h-moll HWV 367. Sonaterna komponerades troligen som undervisningsmaterial till Englands blivande kung George II:s tre döttrar. Den äldsta var Händels favoritelev och en begåvad klaverspelare. Fem av sonaterna publicerades några år senare av den inte helt renhårige utgivaren Walsh. Han tog sig bl.a. friheten att anpassa sagda sonat för den populära nymodigheten traversflöjt (moderna tvärflöjtens föregångare) och valde ett mer säljande, knyckt förläggarnamn i stället för sitt eget.
Att Händel var operakompositör (och benägen att återbruka musik) märks även i hans blockflöjtssonater. Exempelvis återklingar andra satsen (vivace) ur blockflöjtssonaten HWV 367 i operan Amadigi di Gaula genom arian Sento la gioia, och även i Alla hornpipe ur Water Music suite 2. Sonatens andantesats har tydlig koppling till Un core infedele ur operan Partenope. Från arian Pur ritorno a rimirarvi ur Agrippina har Händel hämtat material till larghettot i blockflöjtssonaten i a-moll HWV 362. I denna video spelar Per och Benjamin finalsatsen (allegro) ur samma sonat.
Konserten arrangeras av Katrineholms kammarmusikförening i nytt samarbete med Jones antikvariat.
Söndagen den 3 september kl. 16.00, Spetebyhall
SAGOKONSERT MED CAPPELLA CONCERTANTE
för barn och vuxna
Nicka Fröberg – barockviolin
Tina Rydholm – traversflöjt, sång
Ylva Sundal – sång
Liselott Karlsson Selén – viola da gamba, cembalo och sagoberättare
Per Arne Karlsson – cembalo
Följ med på äventyr bland barockmusik, berättelser och bevingade djur! I denna föreställning sammanflätas musiken med sagor på ett fantasifullt sätt som både barn- och vuxenpubliken kan fängslas av. Fågelinslag kommer att flyga och kvittra in i programmet där musiken komponerats av bland andra Thomas Arne (kanske mest känd för sången Rule, Britannia!) och Georg Philipp Telemann. Barnen har möjlighet att sitta på kuddar på golvet närmast musikerna och får även aktivt delta i föreställningen. Publiken och musikerna kommer att omges av bok- och historiefyllda hyllor i det rustika antikvariatet intill 1800-talsherrgården Spetebyhall, vilket ytterligare bidrar till upplevelsen. Kom gärna utklädd till någon sagofigur!
Följande musik framfördes (publicerat i efterhand):
Anthony Holborne (1545–1602): Almaine – The night watch
Galliard – The Fairie-round
Henry Purcell (1659–1695): Strike the Viol
Thomas Arne (1710–1778): The Cuckoo
Ariel’s song
Traditionell melodi: Långdans från Småland
Georg Philipp Telemann (1681–1767): Wollen wir nicht eins musiciren?/Der Schulmeister (Ej att förväxla med kantaten Der Schulmeister in der Singschule. Verket har tidigare tillskrivits Telemann men är enligt senare studier komponerat av Christoph Ludwig Fehre.)
Thomas Arne: Air – Tempo di gavotta, ur operan Alfred
Cappella Concertante består av en kvintett tidigare respektive nuvarande pedagoger från Katrineholms och Flens kulturskolor. Musikerna har i olika konstellationer framträtt för åtskilliga barn i förskolor och skolor och även gett allmänna konserter. Ensemblen brinner för barockmusiken och hämtar mestadels material från perioden 1600–1750 men kan ibland också höras framföra musik från renässansen. Förutom sina huvudinstrument trakterar allesammans blockflöjter.
Detta händer också vid Spetebyhall från kl. 14.00:
■ Jones antikvariat och hembakatladdade kaféet är öppna. Barnböcker plockas självklart fram på hedersplats ur antikvariatets sortiment omfattande totalt ca 30 000 böcker inom olika ämnen, från 1600-tal till nutid.
■ Sagotipspromenad
■ Liselott berättar äppelsagor i fruktträdgården (i konsertsalen vid regn). Starttid ev. något senare än kl. 14.00.
■ Ponnyridning
Sagokonserten riktar sig främst till åldrarna 5–11 år ca men besökare i alla åldrar är välkomna. Konsertlängden blir ca 60 minuter.
Konserten arrangeras av Katrineholms kammarmusikförening i samarbete med Jones antikvariat.
Söndagen den 29 oktober kl. 16.00, Musikens hus
film-, folk- och tangotoner
Magnus Holmander – klarinett
Jacob Kellermann – gitarr
Expressiva, kreativa stjärnduon Magnus Holmander och Jacob Kellermann virvlar ur resväskan upp ett höstfriskt sprakande, tvärgeografiskt program: verk av filmmusikmaestron Ennio Morricone, resumerad tangohistoria av Ástor Piazzolla, folkliga stämningar via Manuel de Falla och Toshio Hosokawa samt Béla Kóvacs hyllning till klezmerkungen Giora Feidman.
Ennio Morricone (1928–2020):
Playing Love (från filmen The Legend of 1900, sv. Pianisten)
Gabriel’s Oboe (från filmen The Mission)
Per un pugno di dollari (från filmen med samma originaltitel, sv. För en handfull dollar)
C’era una volta il west (från filmen med samma originaltitel, sv. Harmonica – en hämnare)
Hör Magnus och Jacob spela C’era una volta il west, Playing Love och Gabriel’s Oboe.
Ástor Piazzolla (1921–1992): Histoire du tango
1. Bordel 1900
2. Café 1930
3. Nightclub 1960
4. Concert d’aujourd’hui (Nutida konsert)
Manuel de Falla (1876–1946): Suite populaire espagnole
1. El paño moruno (Det moriska tyget)
2. Nana (Vaggsång)
3. Canción (Sång)
4. Polo
5. Asturiana
6. Jota
Toshio Hosokawa (f. 1955): ur 12 japanska sånger:
Sakura (körsbärsblomning)
Yuyake-koyake (solnedgång)
Tooryanse (barnvisa)
Akatombo (röd trollslända)
Yamadera no Osho-san (buddhistmunken i berget)
Edo no Komori Uta (vaggvisa från Edo)
Se konsertvideon där Jacob (förstagångs)framför bl.a. de 12 sångerna.
Béla Kóvacs (1937–2021): Sholem-alekhem, rov Feidman!
Läs mer
Magnus Holmander är musikern som kan få ett notställ att sväva och en klarinett att bokstavligt talat gå upp i rök. Magnus har genom den unika kombinationen musiker och magiker skaffat sig en egen nisch inom den klassiska musikbranschen. Hans experimentella nyfikenhet som musiker, artist och magiker har inspirerat många svenska tonsättare att skriva och dedicera honom verk, däribland Andrea Tarrodi, Jacob Mühlrad, Benjamin Staern, Molly Kien, Klara Stirner och Ylva Fred. Magnus har även samarbetat med bl.a. Rolf Martinsson och Anders Hillborg. 2017 vann Magnus i duo med ackordeonisten Irina Seryotuk förstapris i en av Sveriges största kammarmusiktävlingar, Ung & Lovande.
Magnus utsågs till Rising Star 2019–2020 av European Concert Hall Organization (ECHO). Han har uppträtt i flera av Europas största konserthus bl.a. Het Concertgebouw (Amsterdam), Musikverein (Wien), Elbphilharmonie (Hamburg), Royal Festival Hall (London), Cité de la musique (Paris), Palau de la Música (Barcelona), BOZAR i Bryssel, Auditorium di Milano och Müpa Budapest. Vidare har Magnus medverkat i klarinettisten Martin Frösts lovordade konsertföreställning Genesis som kan upplevas i filminspelningen från Stockholms konserthus. 2019 placerades Magnus på tidskriften OPUS lista över Sveriges 20 mest inflytelserika musikpersonligheter. Han är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där han studerade för Hermann Stefánsson och Emil Jonason.
Lyssna på Magnus via Spotify och hans Youtubekanal.
Jacob Kellermann har etablerat sig som en av Sveriges mest aktiva och eftersökta gitarrister. Förutom att regelbundet spela över hela Sverige har han framträtt som solist och kammarmusiker internationellt i konserthus såsom Prinzregententheater och Gasteig München, Seoul Art Center, Brucknerhaus Linz, Concertgebouw Amsterdam, Tokyo Bunka Kaikan samt på festivaler t.ex. George Enescu Festival (Rumänien), Festival Dag in de Branding (Nederländerna) och El Jem Festival (Tunisien). Som solist har han arbetat med bl.a. London Philharmonic Orchestra, Sveriges Radios Symfoniorkester, Gävle Symfoniorkester, Tallin Chamber Orchestra, Queretaro Philharmonic Orchestra (Mexico) och Incheon Philharmonic Orchestra (Sydkorea). Säsongen 2021/22 inkluderade bl.a. solouppdrag med BBC Philharmonic Orchestra, Spanska Nationalorkestern, Bielefelder Philharmoniker och Orquesta de Valencia.
Jacob har släppt tre kritikerrosade album på skivbolaget BIS Records. Det senaste albumet – där han bl.a. tolkar Joaquín Rodrigos klassiska gitarrkonsert Concierto de Aranjuez tillsammans med London Philharmonic Orchestra och dirigenten Christian Karlsen – belönades med en Grammis, Diapason D’or och utsågs till årets klassiska album i Dagens Nyheter. Albumet fick även mycket positiv kritik internationellt och hyllades bl.a. av the Guardian, the Times, Gramophone Magazine och Nederländska NRC. Kellermann och violinisten Daniel Migdal har som Duo KeMi turnerat inrikes samt i stora delar av Europa, Sydkorea och Kina. Efter ha deltagit i Ung och Lovande 2009 erhöll de 2010 – i konkurrens med ensembler från 17 olika länder – det prestigefyllda första priset i Aschaffenburg Internationalen Wettbewerb für Kammermusik mit Gitarre, den viktigaste internationella tävlingen för kammarmusik med gitarr. Duon har för BIS Records gjort en skivinspelning av sonater av Franz Schubert i arrangemang för violin och gitarr.
Med en omfattande kammarmusik- och solistrepertoar, ofta bestående av egna transkriptioner, söker Jacob ständigt efter nya uttrycksmöjligheter för sitt instrument. Detta har även lett till ett brinnande intresse för samtida musik. Nära samarbeten med ett antal tonsättare har resulterat i ett flera verk specialskrivna för honom. Bland kompositörsnamnen ses bl.a. Toshio Hosokawa, José Maria Sanchez-Verdu, Francisco Coll, Djuro Zivkovic, Lisa Streich Benjamin Staern. Jacobs samarbete med Sofia Gubaidulina resulterade 2014 i kammarmusikalbumet Repentance på BIS Records. Han är även medlem i och en av initiativtagarna till nederländska New European Ensemble.
Jacob har studerat i Sverige, Spanien, Nederländerna och Tyskland. 2011 erhöll han ”Meisterklasse Diplom” under prof. Franz Halasz vid Hochschule für Musik i München. Instrumentet Jacob spelar på är byggt av den tyske gitarrbyggaren Matthias Dammann.
Mer om konsertprogrammet
Harmonica – en hämnare, För en handfull dollar, Pianisten och The Mission är några av de över 450 filmer som musiksattes av Ennio Morricone. I sistnämnda film ingår rörande vackra, stillsamma Gabriel’s Oboe, ett stycke som förekommer frekvent i profana såväl som sakrala sammanhang och i talrika arrangemang. Exempelvis i oboe- och orgelversion vid prins Gabriels dop i Drottningholms slottskyrka 2017.
Tangorevolutionären Ástor Piazzolla gjorde musikhistoria i dubbel bemärkelse. I Histoire du tango (Tangons historia) sammanfattar han genom fyra satser eller utvecklingsstadier tangons förändringar och statushöjning, från omkring sekelskiftet 1900 till 1980-talet/”idag”, från att ha varit osedlighetsassocierad dansmusik till att bli erkänd virtuos jazz- och konstmusikinfluerad konsertmusik. Piazzolla själv bidrog i hög grad till denna process. Detta hans enda verk för flöjt och gitarr gör sig även utmärkt med klarinett i stället för flöjt. Eller sopransaxofon, som i denna utomhuskonsertinspelning där Anders Paulsson och Jacob Kellermann framför Café 1930 och Nightclub 1960 ur Histoire du tango.
Suite populaire espagnole är en instrumentalversion av Manuel de Fallas Siete canciones populares españolas (Sju spanska folksånger), ursprungligen för sopran och piano. Sex av sångerna ingår i sviten. Vid denna konsert får i stället klarinetten sjunga. Pianostämman innehåller en hel del gitarrimiterande effekter så en gitarrtranskription är inte avlägsen. Kanske snarare en logisk följd då traditionella spanska sånger ofta framförs med gitarrackompanjemang.
Svitens delvis danspräglade sånger bygger på material eller stilkomponenter från olika spanska regioner, undantaget Canción som är allmänt spridd i Spanien. El paño moruno har rötter i regionen Murcia. Fragment från detta stycke återbrukade de Falla i karaktäriseringen av den murcianske mjölnaren i baletten Den trekantiga hatten (El sombrero de tres picos). Vaggvisan Nana, härrörande från de Fallas hemtrakt Andalusien, sägs vara ett minne från hans barndom då modern sjöng sången. Polo är en flamencofärgad sång av andalusiskt ursprung. Melodin återfinns också i Un pastor lleva un pavo som ingår i Cantares de Nochebuena, en samling spanska folksånger i de Fallas arrangemang för sopran, gitarr och slagverk. Asturiana kommer förstås från i Asturien. I sångtexten uppsöker det gråtande diktarjaget ett träd som börjar sympatigråta. Jota är en nordspansk dans, särskilt typisk för Aragonregionen. Jota kan även avse den typ av sång som förekommer i dansen vilken traditionellt också ackompanjeras av gitarr, dansarnas kastanjetter och ibland tamburin.
I Toshio Hosokawas 12 japanska sånger, komponerade/arrangerade för Jacob Kellermann, finns förutom traditionella japanska melodier även västerländska musikfläktar. Ett urval ur den årscykelinfluerade gitarrsviten tar Jacob med till Katrineholm.
Inte bara tangokungens ”krönika” väntar. Béla Kovács salut till klezmerkungen Giora Feidman kommer också att ljuda – och sannolikt rycka med publiken! Apropå film var Feidman klarinettsolist i originalinspelningen av musiken till Schindler’s list.
Ovanstående konsert ersätter den tidigare planerade och annonserade oktoberkonserten Hommage till Ukraina med Magnus Holmander och ackordeonisten Irina Seryotuk. Hommage till Ukraina kan förhoppningsvis genomföras vid senare tillfälle.
Söndagen den 26 november kl. 16.00, Musikens hus
Dramatik och Färgstarkt för tre DIVOR
Emilia Utter – sopran
Helgi Reynisson – baryton
Sebastian Enhamre – piano
Förartist: Viggo Jonsell – piano
Tre divor och en konsert. Detta visar sig vara mer utmanande att få ihop än vad de tänkt sig. I smäktande Puccini, dramatisk Mozart, duetter och även en och annan Disney får publiken följa en kamp. Kampen om strålkastarljuset.
Emilia Utters kristallklara höga sopranstämma hördes i Musikens hus 2022 under Solrosfestivalen (ett stödevenemang för Ukraina). Opera- och konsertsångerskan från Flen återkommer i höst tillsammans med två konsertkombattanter: barytonen Helgi Reynisson och pianisten Sebastian Enhamre. Spännande, hett och vackert lär det bli när den handplockade trion möts i en belysningstruell med dramatik, musik och sång. Fikaservering med hembakat i pausen!
Innan de tre gör entré kommer Viggo Jonsell att framföra pianomusik av Debussy, W.A. Mozart och Chopin. Viggo studerar första året på Lilla Akademiens gymnasieutbildning i Stockholm och var tidigare elev vid kulturskolan i hemstaden Katrineholm.
Program
Claude Debussy (1862–1918): Preludium nr. 1 Danseuses de Delphes, ur bok 1
Wolfgang Amadeus Mozart (1756–1791): Fantasi d-moll K 397
Frédéric Chopin (1810–1849): Etyd ciss-moll op. 10 nr. 4
Viggo Jonsell, piano
Emilia, Helgi och Sebastian framförde följande (publicerat i efterhand):
Alan Menken (f. 1949), text Howard Ashman (1950–1991): Bli vår gäst (orig. Be Our Guest), ur filmen Skönheten och odjuret (orig. Beauty and the Beast). Framfördes av Helgi, sång och Sebastian, piano.
W.A. Mozart: Donne mie la fate a tanti, barytonaria ur Così fan tutte
Georg Friedrich Händel (1685–1759): Furie terribili, sopranaria ur Rinaldo
Giacomo Puccini (1858–1924): O mio Babbino Caro, sopranaria ur Gianni Schicchi
Johannes Brahms (1833–1897): Intermezzo Ess-dur op. 117:1
W.A. Mozart: Hai già vinta la causa … Vedrò mentr’io sospiro. Recitativ och aria för baryton ur Le nozze di Figaro.
Matthew Wilder (f. 1953), text David Zippel (f. 1954): Reflection, ur filmen Mulan. Framfördes av Emilia, sång och Helgi, piano.
Giacomo Puccini: Mimì! Speravo di trovarvi qui, duett ur La bohème
W. A. Mozart: När kärlek tänt en ynglings hjärta (orig. Bei männern, welche Liebe fühlen), duett ur Die Zauberflöte
Robert Schumann (1810–1856): Zart und singend (XIV), ur Davidsbündlertänze op. 6
W.A Mozart: Vad jag fick leta länge (orig. Crudel! perché finora), duett ur Le nozze di Figaro
Extranummer:
Robert Schumann: Widmung, ur sångcykeln Myrthen op. 25. Framfördes som duett med pianoackompanjemang.
Läs mer
Emilia Utter tog 2022 masterexamen vid Royal College of Music i London med first class degree Master of Performance. Därpå följde solistdebut i Berlin Konzerthaus med svenska O/Modernt Orchestra. Som 20-åring debuterade Emilia vid Kungliga Operan i Stockholm som Yniold i Debussys Pelléas et Mélisande. 2017 axlade hon huvudrollen i André Grétrys Lucile med Drottningholms Barockensemble. Våren 2023 solodebuterade hon vid Folkoperan i Malin Bångs nyskrivna opera Judith (som framfördes i kombination med Béla Bartóks Riddar Blåskäggs borg).
I samband med Carl XVI Gustafs 70-årsdag 2016 framträdde Emilia inför Sveriges kungafamilj som solist med Lilla Akademien. Som stipendiat vid Confidencen Opera & Music Academy somrarna 2020 och 2021 fördjupande hon sig inom barockmusik. Se en del av resultatet i konsertvideon från Confidencen/Ulriksdals slottsteater där kantatcykeln Membra Jesu Nostri av Dietrich Buxtehude framförs. Mer av Emilias stämma kan höras via hennes Youtubekanal och livesändningen från hennes kandidatkonsert. Se även filmen om Emilia och pianisten Martin Sturfält, ur Scenkonst Sörmlands serie HÄRIFRÅN – artister i Sörmland.
Sedan 2013 har Emilia genom djärva konserter arbetat för att motverka segregering av musik och konst. Hon komponerar sånger, arrangerar, skapar genre- och temamässigt varierande program samt utforskar nya sätt att framföra klassisk musik. Inom världsmusik har Emilia varit solist under en Schweizturné med sydafrikanska orkestern MIAGI ledd av Duncan Ward. Hon samarbetar även med Flen Världsorkester.
Helgi Reynissons sångarbana inleddes i Uppsala domkyrkas gosskör. Han fortsatte senare med studier vid Kungliga Musikhögskolan och tog 2020 examen för Erik Årman vid Operahögskolan i Stockholm. Helgi har mottagit flera stora stipendier t.ex. Svenska Wagnersällskapets Bayreuthstipendium. Barbro Saléns stiftelses stipendium erhöll Helgi med motiveringen: ”Med naturligt kärnfull klang i sin barytonröst förenar han det personliga uttrycket med fin känsla för frasering, text och sångarglädje”. Som opera- och konsertsångare har Helgi framträtt vid bl.a. Folkoperan, Confidencen, Kammeroper Schloss Rheinsberg, Berwaldhallen, Konserthuset i Stockholm och Malmö Live. Dirigentsamarbetena inkluderar bl.a. Peter Gülke, Domingo Hindoyan, Anna-Maria Helsing, Tobias Ringborg och David Stern. 2022 sjöng Helgi rollen som Terry in Missy Mazzolis nyskrivna opera Breaking the Waves vid Vadstena slott. Han medverkade även i nämnda Riddar Blåskägg & Judith vid Folkoperan. På Kungliga Operan i Stockholm hördes han 2022 som Papageno i W.A. Mozarts Trollflöjten, vintern 2023/2024 väntar uppdraget att gestalta Masetto i Don Giovanni. Inför svenska kungafamiljen har Helgi framträtt bl.a. vid galaföreställningen i samband med kungens 70-årsdag. Lyssna på Helgi här.
Sebastian Enhamre är uppvuxen i en musikerfamilj men fann det egna intresset för klassisk musik som 15-åring efter att ha hört Beethovens sena stråkkvartetter en morgon medan han åt frukost. Efter den händelsen började Sebastian att på egen hand lära sig spela piano, vilket sedermera fick honom att söka sig vidare och börja studera på Lilla Akademien för Elena Power. Detta följdes av kandidatexamen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för Anders Kilström och masterprogrammet på Edsbergs slott för Mats Widlund som lärare i piano och Mats Zetterqvist i kammarmusik. Därefter har Sebastian haft Mats Jansson som lärare och musikalisk mentor, så även under påbyggnadsstudierna på avancerad nivå vid Örebro musikhögskola 2022–23.
Sebastian har mottagit flertalet stipendier, bl.a. från Kungliga Musikaliska Akademien och Frimurarorden. Han konserterar regelbundet runtom i Sverige som solist och kammarmusiker och har åtskilliga gånger framträtt med världscellisten Rohan de Saram. Tillsammans med Helgi har Sebastian gett konserter innehållande bl.a. Robert Schumanns sångcykel Dichterliebe. Sebastian har spelat hos en mängd kammarmusikföreningar tidigare, däribland Järfälla kammarmusikförening där han även varit verksam som suppleant. I egenskap av alumn har han medverkat som konferencier och pianist vid flera av Lilla Akademiens tillställningar, t.ex. vid 25-årsjubileumsfirandet av grundandet av skolans pianoklass. Se konsertinspelningen från Järfälla Kammarmusikförening där Sebastian framför Robert Schumanns Davidsbündlertänze.
2024
Lördagen den 17 februari kl. 16.00, Musikens hus, Katrineholm
Skimrande vågor
Förtrollande sånger av Franz Schubert
Leena Malkki – sopran
Matti Hirvonen – piano
Under sitt relativt korta men mycket produktiva liv hann Franz Schubert bland annat tonsätta omkring 650 sånger med texter av över 115 poeter. Det hände att han komponerade sju sånger på en dag. Att Schubert var en utomordentlig melodimakare märks även i många av hans instrumentala verk, inte bara där han tydligt återanvänder någon av sina sånger, som i pianokvintetten i A-dur ”Forellkvintetten”, stråkkvartett nr 14 ”Der Tod und das Mädchen” och fantasi i C-dur ”Wanderer-fantasie” för piano.
Vid denna konsert presenterar Leena Malkki och Matti Hirvonen ett skimrande urval av Schubertlieder. Populära, ofta framförda sånger såsom Gretchen am Spinnrade och An die Musik varvas med några mindre kända. Matti bjuder även på fina exempel på solopianomusik av denne kompositör som är väl värd en egen melodifestival. Ett gyllene tillfälle att bekanta sig (närmare) med storproducenten Franz musik. Och ett måste för Schubertälskare!
Franz Schubert (1797–1828):
Fischerweise op. 96 (Vier Lieder) nr 4, D 881. Text: Franz Xaver Freiherr von Schlechta
Nacht und Träume op. 43 (Zwei Lieder) nr 2, D 827. Text: Matthäus Kasimir von Collin
Lachen und Weinen op. 59 (Vier Lieder) nr 4, D 777. Text: Friedrich Rückert
An die Musik op. 88 (Vier Lieder) nr 4, D 547. Text: Franz Adolf Friedrich von Schober
Die Götter Griechenlands, D 677. Text: Friedrich von Schiller
Ganymed op. 19 (Drei Lieder) nr 3, D 544. Text: Johann Wolfgang von Goethe
Thekla op. 88 (Vier Lieder) nr 2, D 73. Text: Friedrich von Schiller
Die junge Nonne op. 43 (Zwei Lieder) nr 1, D 828. Text: Jakob Nikolaus Craigher de Jachelutta
Klavierstück i Ess-dur, D 946 (solopiano)
An Sylvia op. 106 nr 4, D 891. Text: William Shakespeare. Tysk översättning: Eduard von Bauernfeld
Du bist die Ruh, D 776. Text: Friedrich Rückert
Die Männer sind méchant op. 95 (Vier Refrainlieder) nr 3, D 866. Text: Johann Gabriel Seidl
Impromptu i Ass-dur, op. 90 nr. 4, D 899 (solopiano)
Gretchen am Spinnrade op. 2, D 118. Text: Johann Wolfgang von Goethe
Am Tage Aller Seelen (Litaney auf das Fest Aller Seelen), D 343. Text: Johann Georg Jacobi
Auf dem Wasser zu singen* op. 72, D 774. Text: Friedrich Leopold Graf zu Stolberg-Stolberg
Extranummer (publicerat i efterhand):
Franz Schubert: Heidenröslein, D 257. Text: Johann Wolfgang von Goethe
*Konsertrubriken syftar på tredje textraden i Auf dem Wasser zu singen som kan läsas här på tyska och engelska. På samma webbplats finns engelska översättningar av texterna till Schuberts samtliga tyskspråkiga sånger.
Lyssna på skivinspelningen där Matti Hirvonen och Paula Hoffman-Froling framför Auf dem Wasser zu singen och åtta andra Schubertlieder.
Läs mer
Leena Malkki blev tidigt uppmärksammad som barnsolist. Hon har fått sin klassiska utbildning huvudsakligen i Paris och Frankrike. Under åren har hon sjungit flera ledande roller: Elisabetta i Maria Stuarda (Gaetano Donizetti), Vitellia i Titus mildhet/La clemenza di Tito (W.A. Mozart), titelrollen i La Gioconda (Amilcare Ponchielli), Desdemona i Otello, Leonora i La forza del destino (Giuseppe Verdi) samt titelrollen i Norma (Vincenzo Bellini). Leena är likaså mycket aktiv som solist i konsertsammanhang. Hon är även grundare och konstnärlig ledare för den fristående kammaroperagruppen och ideella föreningen Operafabriken.
Hör och se konsertinspelningen där Leena Malkki och gitarristen Emmanuel Pautrot framför sånger respektive arior av Franz Schubert (bl.a. An die Musik), John Dowland, W.A. Mozart och Henry Purcell. Leenas framförande av Non più di fiori ur Operafabrikens uppsättning av Mozarts La clemenza di Tito är ett annat tips.
Matti Hirvonen har specialiserat sig på pianoackompanjemang sedan han var student och är idag ansedd som en av de ledande ackompanjatörerna i Skandinavien, men också hemmastadd i alla former av kammarmusik. Han studerade piano, ackompanjemang och kammarmusik vid Sibelius-Akademien i Helsingfors, Kungliga musikhögskolan i Stockholm samt genom privatstudier i London. Hans karriär började när han arbetade med Elisabeth Söderström. Sedan dess har han konserterat med många kända sångare, däribland Nina Stemme, Miah Persson, Ann Hallenberg, Hillevi Martinpelto, Iréne Theorin, Anna Larsson, Angelika Kirchschlager, Katarina Karnéus, Ida Falk Winland, Randi Stene, Håkan Hagegård, Peter Mattei, Wolfgang Holzmair, Andreas Schmidt och Bo Skovhus. Bland instrumentalister Hirvonen framträtt med ses t.ex. violinisterna Isabelle van Keulen, Zachar Bron och Leon Spierer, cellisterna Truls Mørk och Maria Kliegel samt klarinettisterna Michael Collins och Karl Leister.
Matti har uppträtt på kända musikfestivaler runt om i världen exempelvis i Edinburgh, Aix-en-Provence, Grafenegg och Schleswig-Holstein. Han framträder regelbundet i t.ex. Wigmore Hall, Musikverein och Konzerthaus i Wien, Philharmonie Köln, Palais des Beaux Arts i Bryssel, Concertgebouw Amsterdam, Philharmonie Luxemburg, Oper Frankfurt, Laieszhalle Hamburg samt Weill Recital Hall i New York. Han har också turnerat i Japan flera gånger.
Som pedagog har han innehaft professurer i bl.a. pianoackompanjemang och lied vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Royal College of Music i London och Rutgers University i New Jersey, USA. Han har även hållit mästarkurser för pianister och sångare vid Juilliard School i New York, Cleveland Institute of Music, Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn, Sibelius-Akademien, Oxford Lied Festival och Mozarteums sommarakademi i bl.a. Saltzburg.
Matti medverkar på talrika cd-inspelningar innehållande bl.a. skandinaviska sånger, pianomusik av Schubert och Robert Schumann, fransk kammarmusik med oboe tillsammans med Gregor Zubicky respektive Bengt Rosengren, ”Forellkvintetten” och pianotrio i Ess-dur av Schubert samt skandinavisk nutida pianomusik inklusive verk skrivna för och tillägnade Matti.
2014 belönades Matti Hirvonen med den kungliga medaljen Litteris et Artibus för sina insatser på musikområdet.
Fredagen den 5 april kl. 18.30, Perrongen, Östermalmsgatan 2, Katrineholm
BrassUnit
Oskar Back – trumpet
Antoine Podlunsek – trumpet
Olof Rolandsson – horn
Markus Paulsons Johansson – trombon
Niels Hvidtfeldt Madsen (ersatte Johan Lundborg) – tuba
Gästspel på en (i detta sammanhang) ny scen med spår av historien! Till ungkulturhuset Perrongen i stadens forna lokstallar kommer BrassUnit som vann Nordic Wind Competition 2023. Upplev musikens evolution i kvintettkoncentrat när Jan Bach och BrassUnit tar med lyssnarna genom musikhistorien på ett underhållande, pedagogiskt sätt i Foliations. Med hjälp av det flerhundraåriga oerhört populära temat La Folia, som bearbetas i olika variationer, får publiken lyssna till allt ifrån tidig renässansstil till moderna tongångar.
Foliations bryts av genom tre kontrasterande verk. Äldst av dem är kvintett nr 1 av ryske Victor Ewald, en av de viktigaste kompositörerna inom brasskvintett. Hans kompositioner tog brasskvintetten upp på kammarmusikscenen och med sina romantiska klanger kan han beröra vem som helst, menar BrassUnit. Vid Perrongen väntar också Iron Horse av Kevin McKee, musik som målande skildrar tågresor genom de fascinerande landskapen i Shasta Valley respektive Alaska. Dessutom Synopsis som Lukas Flink komponerat på BrassUnits uppdrag.
Jan Bach (1937–2020): Foliations
Theme (tema) – La Folia
Variation 1 – ”Austrian”
Variation 2 – ”Bumptious”
Variation 3 – ”Arpeggione”
Variation 4 – ”Canzona ultima”
Variation 5 – ”Rococo”
Variation 6 – ”Stealthily”
Kevin McKee (f. 1980): Iron Horse
I. The Blue Goose
II. Highball on White Pass
Jan Bach: Foliations
Variation 7 – ”Tersely”
Variation 8 – ”Wistful”
Variation 9 – ”Phlegmatic”
Variation 10 – ”American”
Lukas Flink (f. 2003): Synopsis
Jan Bach: Foliations
Variation 11 – ”Canonic”
Variation 12 – ”Cadenza”
Variation 13 – ”La Caccia”
Variation 14 – ”Germanic”
Variation 15 – ”Romanesque”
Victor Ewald (1860–1935): Brasskvintett nr 1 op. 5 (kronologiskt sett lär den vara brasskvintett nr 2, enligt senare forskning)
Jan Bach: Foliations
Variation 16 – ”Russian”
Variation 17 – ”Reflective”
Chorale (koral)
Fugue (fuga)
Extranummer (publicerat i efterhand):
Jan Bach: Variation 10 – ”American”, ur Foliations
Läs mer
BrassUnit formades när dess medlemmar korsade varandras vägar under en intensiv helgkurs i Vänersborg. Efter att ha enats om att arrangera en gemensam examenskonsert, tog BrassUnit sitt första steg in i scenljuset hösten 2020. Denna dynamiska ensemble består av begåvade musiker från södra och västra Sverige, för närvarande engagerade i studier vid musikhögskolor i Malmö, Stockholm och Berlin för professorer som Håkan Hardenberger, Louise Pollock och Markus Maskuniitty. Utöver sina akademiska åtaganden är medlemmarna även efterfrågade frilansmusiker som delar med sig av sin konst både i Sverige, Danmark och Tyskland.
Idag är BrassUnit en välrenommerad brasskvintett som regelbundet tar plats på kammarmusikscener och i kyrkor runt om i Sverige. BrassUnit vill också vara ambassadörer för brassmusiken och beställa och framföra nyskrivna verk för brasskvintett, skapade av lovande unga kompositörer. Hösten 2023 nådde BrassUnit nya höjder när de, under Nordic Wind Festival i Oslo, triumferande tog hem första pris i Nordic Wind Competition.
På BrassUnits Facebooksida presenterar sig medlemmarna närmare via bland annat konsertrutiner, paradrätter de brukar brassa och personliga tips på hörvärd musik! Sök upp inläggen från september 2023 och läs om Oskar, Olof, Markus och Johan (på Perrongen medverkar även Antoine som nämnts).
Mer om musiken
Amerikanen Jan Bach hade själv horn som huvudinstrument. Han komponerade kammar-, orkester- och körmusik, operor, verk för soloröst med ackompanjemang och för soloinstrument inklusive mer udda sådana, däribland euphonium (tenortuba) och steel pan. Komponerandet omfattade även stycken för barn och nybörjare. Humor är en återkommande ingrediens i hans musik, vilket även kan märkas i Foliations. Titeln är en sammandragning av folia – från det italienska ordet för ”galenskap” – och variations. La Folia var ursprungligen en energisk dansmelodi som spreds i Europa från 1500-talet och framåt, och även förändrades under historien. Även om La Folia inte är allmänt välkänt idag förekommer motivet i någon mån och mer eller mindre tydligt i otaliga kompositioner. Exempelvis i variationsverk av Vivaldi, Carl Philipp Emanuel Bach, Berlioz, Liszt, Rachmaninov m.fl., och i Vangelis musik till filmen 1492: Conquest of Paradise. Foliations komponerades på uppdrag av Stockholm Chamber Brass som också spelat in verket. Lyssna på albumet t.ex. via Youtube eller Spotify.
Jan Bach berättar att La Folia ”anses i regel som en barockmelodi på grund av dess första publiceringsdatum 1672 och Corellis användning av stycket som grund för ett berömt violinverk skrivet 1700. Emellertid förekom andra versioner av melodin i verk av spanska kompositörer såsom de Salinas så tidigt som 1577.” Bach skriver vidare att Stockholm Chamber Brass ”beställde verket för att det skulle passa in på ett album med renässansmusik. Jag valde att basera mitt verk på den senare versionen av La Folia, som likväl har tillräckliga förbindelser till det ”tidigare” stycket, så jag tänkte att det skulle passa väl tillsammans med de andra renässanstyckena på albumet.
Jag skrev verket som en ”dubbelmacka”: det inledande temat och den avslutande koralen och fugan är orubbliga som verkets yttersatser, men de återstående arton korta variationerna kan användas som en källa varifrån vilken variation som helst kan spelas i vilken ordning som helst. Musikerna väljer själva hur verket ska framföras. […] Variationerna är huvudsakligen sektionsindelade, ornamenterade variationer, baserade på ackordföljderna i originalet med några utbytta ackord.” Han nämner också att variationernas titlar i själva verket är arbetstitlar som inte behöver anges i programmet. ”La Folia har intresserat mig sedan jag tog violinlektioner som ung och spelade Corellis version; den har en fantastisk harmonik.”
Lukas Flink är frilansande trombonist och kompositör och studerar för professor Jonas Bylund vid Norges musikhögskola i Oslo. Lukas har vunnit flera musiktävlingar t.ex. Polstjärnepriset. Genom den segern fick han representera Sverige i tävlingen European Young Musicians 2022 (kan ses på SVT Play t.o.m. 29 juli 2024). Inför BrassUnits turné 2022 beställde gruppen ett verk av Lukas vilket blev en hit som återkommande framförts och uppskattats. Stycket heter Synopsis som är en sammanfattning av någonting mer omfattande. Vad Synopsis handlar om vet ingen helt säkert men att det är en spegling av någonting större är givet. Se och hör BrassUnits videoinspelning av Synopsis!
Brassmusik utgör en central del även i Kevin McKees kompositörsverksamhet. Fullt logiskt då Kevin är trumpetare. Iron Horse komponerade han på uppdrag av Gewanhausorchester Leipzig, för Gewandhaus Brass Quintett som även gjort en skivinspelning av verket. Så här beskriver Kevin själv Iron Horse (text i översättning från engelska):
I. The Blue Goose
I min hemstad Yreka i Kalifornien, fanns ett vackert ånglok kallat The Blue Goose som tog besökare med på en långsam utflykt genom Shasta Valley. Föreställ dig en vidsträckt dal med kullar omgivna av berg med snötoppar (inte olikt landet Rohan i Sagan om ringen). Under många av min barndoms somrar brukade min far och en vän till honom gå ner med sina gitarrer till hållplatsen och underhålla tågpassagerarna med låtar från äldre tider. Jag hängde ofta med och tittade på när tåget körde ut från stationen. Än idag är det få saker som aktiverar min fantasi så mycket som tågräls som försvinner bakom en krök.
The Blue Goose var min startpunkt för den pastorala första satsen. Den inleds med att lyssnaren (eller passageraren, snarare) sakta väcks av morgonljuset och det mjuka ljudet av ett tåg som tuffar igång. En titt genom fönstret uppenbarar den vackra dalen och resten av satsen ackompanjerar färden. Samtidigt som musiken jag skrivit skulle förefalla överdrivet dramatisk som soundtrack till den verkliga utflykten med The Blue Goose (det var ett långsamt tåg), är den väldigt inspirerad av mina minnen från den tiden och mina känslor gentemot platsen.
II. Highball on White Pass
Som kontrast är denna sats en mörk spänningsfärd i full hastighet. White Pass i Alaska är en tågsträcka känd för sitt storslagna landskap, hisnande kurvor och branta lutningar. Satsen inleds mystiskt en mörk och snöig natt då ett monsterlokomotiv, höljt i ånga, inväntar highball [inom tågväsendet en term för startsignal]. Bollen höjs [till toppen på en äldre typ av signalstolpe där en boll, upphissad via drivlinor, signalerar start eller maximal tillåten hastighet], och den massiva järnhästen avger en vissling och kör igång. Olidligt långsamt inledningsvis, men gradvis ökande i fart. Snart drar den iväg i ett rasande snabbt ryck längs fantastiska raviner, över klyftor, runt vansinniga krökar… du förstår själv!
Arrangör: Katrineholms kammarmusikförening i samarbete med Perrongen, Katrineholms kommun.
Söndagen den 14 april kl. 16.00, Musikens hus, Katrineholm
Duo Auškelytė Rossi & Bridger
Justina Auškelytė Rossi – violin
Johan Bridger – marimba
Justina Auškelytė Rossi och Johan Bridger har sedan april 2021 gett ett antal kritikerrosade konserter i Sverige och Danmark. Duons repertoar sträcker sig från innovativa arrangemang av musik av J.S. Bach och Niccolò Paganini via standardrepertoaren för violin/marimba till nykomponerade beställningsverk. På detta program återfinns ett par av historiens mest uppmärksammade verk för violin och marimba komponerade av Anders Koppel respektive David Jones. Utöver originalverken blir det musik av Ástor Piazzolla, Johann Sebastian Bach och Georg Friedrich Händel i virtuosa arrangemang.
David Jones (f. 1970): Legal Highs
I. Mister Coffee
II. Menthology
III. Sweet Thing
Ástor Piazzolla (1921–1992): Histoire du tango
I. Bordel 1900
II. Café 1930
III. Nightclub 1960
IV. Concert d’aujourd’hui
Johann Sebastian Bach (1685–1750):
Violinpartita nr 1 i h-moll BWV 1002, arrangemang för violin och marimba
I. Allemanda – Double
II. Corrente – Double (Presto)
III. Sarabande – Double
IV. Tempo di Borea – Double
Anders Koppel (f. 1947): Tarantella
Georg Friedrich Händel (1685–1759)/Johan Halvorsen (1864–1935):
Passacaglia i g-moll, ursprungligen komponerad för violin och viola och baserad på sista satsen Passacaille (Passacaglia) ur Händels cembalosvit g-moll HWV 432
Extranummer (publicerat i efterhand):
Johann Sebastian Bach: Air (II) ur Orkestersvit nr 3 i D-dur BWV 1068
Se och hör konsertfilmen från Justinas och Johans ”Blind date concert” i Malmö där publiken fick uppleva bl.a. Histoire du tango, Bachs (violin)partita nr 1 i h-moll och Händels/Halvorsens passacaglia. Hör även duons tolkningar av J.S. Bachs populära Air ur orkestersvit nr. 3, Ave Maria (J.S. Bach/Charles Gounod) och Arvo Pärts Fratres. Koppels Tarantella och Jones Legal Highs kan höras t.ex. på Duo Contrastes album som även innehåller Piazzollas tangohistoria.
Läs mer
Justina Auškelytė Rossi är född i Litauen och är en av få i Sverige bosatta violinister som studerat vid prestigefyllda The Juilliard School i New York. Hon är prisvinnare i mer än ett dussin tävlingar och har erhållit utmärkelser från Litauens president. Justina har uppträtt i bl.a. Carnegie Hall och Lincoln Center i New York, Wiener Musikverein, National Concert Hall i Dublin liksom vid flera kända festivaler som Ravenna festival, violinfestivalen Gasparo da Saló och Vilnius festival. Justina spelar på en violin från 1770 av Giovanni Antonio Marchi och använder i första hand en stråke av Nicolas Maline. Violinen och stråken är vänligen utlånade av Lapinskas familjestiftelse. Tillsammans med pianisten Cesare Pezzi har Justina spelat in Balys Dvarionas samtliga verk för violin och piano samt albumet 10 Ten med tio verk av tio olika kompositörer. Via Justinas webbplats hittas en mängd videoinspelningar där hon framför olika verk.
Johan Bridger är utbildad vid musikhögskolan i Malmö och Northwestern University i Chicago. År 2004 vann han både Solistpriset och Belgium International Marimba Duo Competition, samt debuterade i Wigmore Hall i London och vid Percussive Arts Society International Convention (PASIC) i USA. Johan har även framträtt vid bl.a. Marinskijteatern i Sankt Petersburg, National Concert Hall i Taipei och Carnegie Hall, New York. Johan undervisar regelbundet på skolor i hela Norden och har gett mästarklasser runt om i Europa, Asien och USA. Sedan 2023 är Johan huvudlärare i slagverk vid musikhögskolan i Malmö. På sin debutskiva framför Johan musik för soloslagverk av Joseph Schwanter, Tobias Broström, Áskell Másson, David Maslanka och Staffan Storm, samt Broströms slagverkskonsert nr 1, den senare tillsammans med Helsingborgs symfoniorkester och dirigent Mats Rondin. Vidare är Johan slagverkssolist på skivinspelningen av Broströms Samsara och Theatron samt medverkar på Solisten – Klassisk musik till 2000-talets barn och ackordeonisten Bjarke Mogensens Album for Astor.
Mer om musiken
Tarantella är ursprungligen en folklig italiensk pardans, men också en hysterisk solodans som enligt folktron sades vara en konsekvens av, och botemedel efter bett av en (påstått giftig) specifik spindelart. Anders Koppel fick inspiration till sitt stycke genom en reseskildring från 50-talet och berättar följande: ”En scen: en ung flicka, hon går barfota på den dammiga vägen under den brännande solen utanför byn Taranto. Plötsligt känner hon smärta i foten; en tarantulaspindel har bitit henne – dess gift får de bitna att dansa vilt tills de faller ihop – och hon börjar dansa…”
Tangorevolutionären Ástor Piazzolla gjorde musikhistoria i dubbel bemärkelse. I Histoire du tango (Tangons historia) sammanfattar han genom fyra satser eller utvecklingsstadier tangons förändringar och statushöjning, från omkring sekelskiftet 1900 till 1980-talet/”idag”, från att ha varit osedlighetsassocierad dansmusik till att bli erkänd virtuos jazz- och konstmusikinfluerad konsertmusik. Piazzolla själv bidrog i hög grad till denna process. Detta hans enda verk för flöjt och gitarr gör sig även utmärkt med exempelvis violin och marimba. Piazzolla bifogade några kommentarer till de fyra satserna (översättning från engelska):
”Bordell 1900. Tangon uppstod i Buenos Aires 1882 och spelades först på gitarr och flöjt. Arrangemangen inkluderade sedan piano och längre fram bandoneon. Denna musik var full av elegans och energi. Den gestaltar det glättiga pratandet hos de franska, italienska och spanska kvinnorna som befolkade bordellerna där de flirtade med poliser, sjömän, tjuvar och patrask som kom för att se dem. Det här är en munter tango.
Café 1930. Det här är ett annat tidsålder för tangon. Folk upphörde att dansa den som de gjorde 1900 och föredrog att bara lyssna till den. Den blev mer musikalisk och romantisk. Denna tango har genomgått total förvandling: satserna är långsammare, harmonierna är nya och ofta melankoliska. Tangoorkestrar består nu av två violiner, två bandoneon, ett piano och en bas. Tangon sjungs också ibland.
Nattklubb 1960. Detta är en tid av snabbt expanderade internationellt utbyte, och tangon utvecklas igen då Brasilien och Argentina möts i Buenos Aires. Bossa novan och den nya tangon rör sig till samma rytm. Publiken rusar till nattklubbarna för att på allvar lyssna till den nya tangon. Detta markerar en revolution och en djupgående förändring i några av de ursprungliga tangoformerna.”
Nutida konsert. Vissa koncept i tangomusiken sammantvinnas med modern musik. Bartók, Stravinskij och andra kompositörer skapar reminiscenser till tonerna av tangomusik. Det här är dagens tango och framtidens tango likaså.”
Nedanstående verkkommentarer gällande passacaglia i g-moll av G.F Händel/Johan Halvorsen, i versionen för violin och cello, är skrivna av Yngve Bernhardsson. Texten i dess helhet med mer ingående kommentarer kan läsas här.
Halvorsen [var] en av förgrundsgestalterna i norskt musikliv årtiondena kring 1900. Man talade om honom som en av de fyra stora. De andra var Grieg, Svendsen och Sinding. Något påverkad av Grieg, men framför allt av Johan Svendsen, har Halvorsens musik ett markant personligt drag, ”präglat av viril djärvhet och stark känsla för rytm” 1.
Halvorsen föddes i Drammen och började spela fiol redan som 7-åring. […] Bredvid konsertmästartjänster i Stockholm, Bergen och Leipzig, lärarverksamhet i Aberdeen och vid MK i Helsingfors, turnerade han flitigt som soloviolinist, bl.a. tillsammans med [Edvard] Grieg. 1893 blev han [Halvorsen] dirigent för Harmoniens orkester i Bergen och 1899 kapellmästare vid det nyinvigda Nya Nationalteatret. Han bidrog där bl.a. till uppföranden av 27 operor och 222 symfonikonserter. Bland hans verk kan nämnas skådespelsmusik till ett 30-tal pjäser, 3 symfonier och flera större verk för kör och orkester. Mest känd är kanske Bojarernes indtogsmarsch. Han var en hängiven kammarmusiker och bildade egna kvartettensembler under sin tid i Helsingfors och Bergen samt i Oslo. Han skrev själv en Stråkkvartett op. 10, men hans i särklass mest spelade stycke är Passacaglia i g-moll efter ett tema av Händel. […]
Passacaglia var ursprungligen en dans med spanskt ursprung. Det första kända verket är dock av [Girolamo] Frescobaldi i form av ett antal variationer över en basmelodi. Det är också så vi fortfarande definierar passacaglian, som ofta likställs med chaconnen, även om den senare ibland beskrivs som variationer över en ständigt upprepad harmoniföljd. Halvorsens verk grundar sig på sista satsen av Händels cembalosvit nr 7 i g-moll HWV 432, som har Passacaglia som satsbeteckning. Halvorsen utnyttjar temat för sina variationer. […] Efter de tre första variationerna som överensstämmer väl med Händels kan resten av stycket sägas vara Halvorsens. I motsats till Händels variationer har Halvorsens stora växlingar i tempo, liksom i olika instrumenttekniker.
1 Sohlmans musiklexikon, 2:a upplagan 1976.
Lördagen den 6 juli kl. 16.00, Jones antikvariat, Spetebyhall
Salongen, det skapande rummet
En okänd musikalisk skattkammare i 17- och 1800-talets Sverige
Anna Paradiso Laurin – taffel
Dan Laurin – blockflöjter
Kristina Hammarström – mezzosopran
Samarbetet mellan Katrineholms kammarmusikförening och Jones antikvariat fick en strålande start i juli 2023. Återigen vankas en suverän sommarkonsert vid 1800-talsherrgården Spetebyhall. En Sörmlandsfödd, synnerligen betydelsefull musikhistorisk doldis, Olof Åhlström, har bidragit med värdefull information och inspiration till programmet. Anna Paradiso Laurin och Dan Laurin med kollegor har tidigare gästat Drottningholms slottsteater med musik från undanskymda salonger, som en del av ett forskningsprojekt. Snart kan konceptet upplevas i antikvariatmiljö. En taffel tillverkad av Anders Hulting omkring 1830 ingår också i ensemblen. (Den tidigare tänkta Broadwood-hammarflygeln från 1802 har tyvärr fått förhinder).
Hör Anna och Dan berätta om Olof Åhlström och spela sin duoversion av hans arrangemang av svenska folkdanser i denna konsertvideo.
Salongen, det skapande rummet. En okänd musikalisk skattkammare i 17- och 1800-talets Sverige.
En salongskväll à la svenskt, tidigt 1800-tal. Den internationella duon Anna Paradiso Laurin och Dan Laurin, tillsammans med operastjärnan Kristina Hammarström, bjuder in till ett mindre känt, men desto mer fascinerande, klingande kapitel i svensk historia: musicerandet i hemmet. Som i en typisk 1800-talssalong kommer musiken att anknyta till poesi, litteratur och, inte minst, mingel.
Läs mer om programmet
De flesta framförandena av kammarmusik i det tidiga 1800-talets Europa ägde rum i salongerna. Detta gällde även rena solokonserter. Vi vet till exempel att Chopin föredrog alltid att framföra sin musik hemma hos någon vän, under salongskvällar.
I början av 1800-talet erbjöd de svenska musiksalongerna en blandning av intellektuellt umgänge och vad man skulle kunna kalla för ”performance”. Oerhört skickliga musiker, oftast kvinnor, skapade i sina hem en konstnärlig värld under intima förhållanden, en värld som få är bekanta med idag. Här kunde de spela en självständig roll och skapa en repertoar som var deras egen – vare sig det gällde sång, poesiuppläsning eller musik vid klaveret. Så var det för Caroline Ridderstolpe, en okänd – fast strålande – kvinnlig tonsättare i vårt program.
Den typ av repertoar vi möter är formmässigt begränsad när det handlar om kvinnliga tonsättare: i början av 1800-talet var det inte lämpligt för en kvinna att komponera en sonat eller en konsert; en kvinnas hjärna ansågs inte tillräckligt avancerad för att begripa sådana komplexa former. Kvinnor kunde därför endast komponera sånger eller korta klaverstycken till salongen. Men denna musik visar att ”liten form” betyder inte ”mindre djup”, ”intimitet” betyder inte ”naivitet”.
Den ”musikaliska sysselsättningen” som vår konsert erbjuder inkluderar också en annan viktig musikkälla. För några år sedan ”råkade” Dan Laurin och Anna Paradiso antikvariskt köpa 1794 års utgåva av Musikaliskt Tidsfördrif. Det är en nätt liten bok med bearbetningar och originalkompositioner av kompositörer som i de flesta fall var helt okända för dem. Blandningen av musikstilar och besättningar är påfallande; den enda gemensamma nämnaren är ett tangentinstrument, som ledsagar eller framträder solistiskt. Det är en unik publikation i sitt slag vad gäller såväl omfattning som repertoar. Med få undantag har denna musik, som är huvudsakligen tänkt för, och i vissa fall komponerad av, hemmamusicerande män och, ännu oftare, kvinnor, försvunnit från scenen. Konserten erbjuder några stycken ur denna fascinerande samling och återupprättar bitar av en betydande del av den svenska musikaliska repertoar som helt enkelt tystnat.
Musikaliskt Tidsfördrif utkom flera gånger årligen mellan åren 1789 och 1834 och är en enda persons verk: Olof Åhlströms (1756–1835). Åhlström är utan tvekan en av Sveriges minst kända, stora musikpersonligheter. Född i Södermanland (Vårdinge) samma år som Mozart var han en del av den utveckling som såg kompositionsmusiken spridas från hov och kyrka till en växande, kulturtörstande borgarklass. Åhlström fick även uppleva ett Sverige som gick från frihetstidens estetiska ideal via den gustavianska tiden till den preromantiska med dess starka fokusering på det skapande geniet. Med sitt tydliga folkbildningsperspektiv, sitt konstnärskap och sin förmåga att publicera och distribuera musik är Åhlström en centralgestalt i moderniseringen och europeiseringen av svenskt musikliv.
Programtext: Dan Laurin och Anna Paradiso Laurin 2023.
Program (publicerat i efterhand)
Christoph Willibald Gluck (1714–87):
Ouverturen till Alceste af Gluck. Arrangemang: Olof Åhlström (1756–1835)
När i från den stilla Månan Skimret sig öfver parken breder ut. Text: Friedrich Gottlieb Klopstock (1724–1803)
Olof Åhlström/Arvid August Afzelius (1785–1871): ur Traditioner af Swenska Folk-Dansar
Caroline Ridderstolpe (1793–1878):
Hvad vill den ensamma tåren? (Was will die einsame Thränen?) Text: Heinrich Heine (1797–1856)
Hvad är glädjen? Text: Carl Wilhelm Böttiger (1807–1878)
Lied ohne Worte, för klaver
Otros Artiklar. Text: Carl Wilhelm Böttiger
Olof Åhlström: Ode öfver Sällheten. Text: Per Ulrich Enbom (1759–1810)
Caroline Ridderstolpe: Din kärlek är –
Text: Julia Nyberg (1785–1854), pseudonym Euphrosyne
Extranummer
Georg Friedrich Händel (1685–1759):
S’un di m’adora la mia crudele, ur kantaten Mi palpita il cor HWV 132
Läs om artisterna
Dan Laurin har framträtt i större delen av världen. Turnéer i USA, Japan, Korea, Indien och Australien liksom framträdanden på de ledande europeiska scenerna har befäst hans ställning som en av de mest intressanta – och ibland kontroversiella – artisterna inom sin instrumentkategori. Hans strävan att återupptäcka blockflöjtens sanna möjligheter har resulterat i teknisk skicklighet och en spelstil som belönat honom i form av åtskilliga utmärkelser, inklusive två Grammis (den ena tillsammans med Höör Barock), Föreningen Svenska Tonsättares interpretpris samt Kungliga Musikaliska Akademiens interpretpris.
Ett långvarigt samarbete med den australienske instrumentmakaren Frederick Morgan resulterade i en rad rekonstruktioner av instrument från tidigare epoker, vilket berikat blockflöjtsmusikvärlden mycket. Särskilt nämnvärd är blockflöjten som designades specifikt för Dan Laurins skivinspelning av Jacob van Eycks monumentala Der Fluyten Lust-hof, det mest omfattande verk som någonsin komponerats för blåsinstrument. Lyssna på Der Fluyten Lust-hof t.ex. via Youtube Music. Där finns också en rad andra utmärkta skivinspelningar med Dan.
Utöver arbetet med tidig musik har Dan uruppfört ett stort antal verk av svenska kompositörer. Hans arbete för att bredda repertoaren och få blockflöjten att vinna ökad status som konsertinstrument tillsammans med stor orkester har resulterat i ett flertal konsertverk som redan betraktas som klassiska.
Dan Laurin är professor i blockflöjt vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm samt ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien. 2001 tilldelades han den kungliga medaljen Litteris et Artibus. Året därpå var Dan en av sommarpratarna i Sveriges Radio P1, programmet kan höras här.
Kristina Hammarström studerade både violin och sång vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm men valde att satsa på sången. Numera framträder hon frekvent internationellt vid operahus och festivaler såsom Teatro alla Scala Milan, Staatsoper Wien, Opéra National de Paris, Théâtre des Champs Elysées Paris, Staatsoper Berlin, Chicago Opera Theatre, Kungliga Operan i Stockholm, Drottningholms slottsteater, GöteborgsOperan, Den Norske Opera, Festival d’Aix-en-Provence och Innsbrucker Festwochen.
Hon samarbetar regelbundet med åtskilliga framstående dirigenter, däribland Marin Alsop, Herbert Blomstedt, Francesco Corti, Thomas Dausgaard, Peter Dijkstra, Laurence Equilbey, Simon Gaudenz, Alan Gilbert, Manfred Honeck, Nicholas Kraemer, Andrew Manze, Lars Ulrik Mortensen, Christophe Rousset och Nathalie Stutzmann.
Hammarströms repertoar inkluderar ett imponerande antal roller i barockoperor såväl som operor av t.ex. Rossini, Berlioz, Strauss, Massenet och Mozart. Hon är även en efterfrågad konsertsångerska. På konsertrepertoaren finns bl.a. Berlioz Les nuitsd’été, Mahlers Kindertotenlieder, Rückertlieder, Lieder eines farenden Gesellen, Des Knaben Wunderhorn och Das Lied von der Erde, Brahms Altrapsodi, Elgars Sea Pictures, Mendelssohns Elias, Bernsteins symfoni nr 1 ”Jeremiah”, Beethovens Missa solemnis och symfoni nr 9, Schumanns Das Paradies und die Peri, samt ett stort antal mässor och oratorier.
Bland Kristinas engagemang på senare tid ses rollen som Bradamante i Händels Alcina vid Salzburger Festspiele (med Cecilia Bartoli som Alcina) och Maggio Musicale Fiorentino i Florence, Caino i Scarlattis Il primo omicidio vid Opéra National de Paris, Staatsoper Berlin, Concertgebouw Amsterdam och Aalto-Musiktheater Essen. Andra uppdrag är rollen som Penelope i Il ritorno d’Ulisse in patria vid Bayerische Staatsoper och i Hongkong, Ottone i Händels Agrippina på Drottningholms slottsteater, Dejanira i Händels Hercules vid Festival Karlsruhe, konserter med Telemanns Die Tageszeiten under ledning av Fabio Biondi, Händels Messias med Kristiansands symfoniorkester respektive Nordiska kammarorkestern, Bachs Juloratoriet med Sønderjyllands symfoniorkester samt en konsert med tv-inspelning av Bachs Matteuspassionen i Stockholm.
Kristinas diskografi omfattar en solo-cd med arior av Vivaldi tillsammans med Marcello Di Lisa, Medoro i Händels Orlando samt Haydns Stabat Mater med René Jacobs, titelrollen i Händels Giulio Cesare och Giulia i Alessandro Severo med George Petrou, Idamante i Mozarts Idomeneo, Farnace i Mitridate, re di Ponto och Cecilio i Lucio Silla med Adam Fischer, Arbace i Händels Catone med Carlo Ipata, Eta i Daniel Börtz Backanterna, Bachs Juloratoriet med Jan Willem de Vriend, Mozarts Requiem med Manfred Honeck samt Händels Messias med Philipp von Steinaecker liksom med Gustaf Sjökvist. Dvd-inspelningarna inkluderar Bradamante i Händels Alcina med Marc Minkowski, Bradamante i Vivaldis Orlando furioso med Jean-Christophe Spinosi, Daniel i Händels Belshazzar med René Jacobs samt Medea i Cavallis Il Giasone med Leonardo Garcia Alarcon.
2023 förärades Kristina Hammarström fullt förklarligt en plats på tidskriften OPUS nyårslista över konstmusik-Sveriges mest inflytelserika personer.
Anna Paradiso Laurin är född i Bari i Italien och sedan 2006 bosatt i Sverige. Hon tog solistdiplom i piano vid konservatoriet i Bari, följt av solistdiplom i cembalo. Anna har även masterexamen i humaniora med specialisering inom klassisk filologi från Università degli Studi di Bari. Detta ledde sedermera till filosofie doktorsexamen i grekisk och latinsk filologi. Efter vidare cembalostudier i Paris och Avellino (Italien) fullföljde hon sin andra masterexamen i cembalo och basso continuo vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Efter några års intensiv forskning och undervisning i klassisk filologi vid flera universitet inledde Anna en internationell musikerkarriär 2008. Med tiden har Anna utvecklat en passion för framföranden på fortepiano/hammarklaver och svenskt klavikord. Hon är även en skicklig barockorganist.
Hon har framträtt på många prestigefyllda scener och festivaler i Norden, England, Tyskland, Frankrike, Italien, Slovenien, Österrike, Estland, Spanien, Polen, Grekland, USA, Japan, Taiwan, Hongkong och Libanon. Som solist och continuomusiker framträder hon med ledande skandinaviska ensembler och orkestrar, t.ex. Drottningholms barockensemble, Drottningholmsteaterns orkester, Stockholms symfoniorkester, Gävle symfoniorkester, Norrköpings symfoniorkester, Norrbottens kammarorkester, Copenhagen Soloists och Mellersta Österbottens kammarorkester.
Bland framstående musiker Anna samarbetat med märks bl.a. Elin Rombo, Hidemi Suzuki, Nils-Erik Sparf, Stefan Temmingh, Mario Caroli, Lena-Susanne Norin, Lorenzo Cavasanti, Jan Björanger, Mikhail Simonyan, Arureliusz Golinski, Francesco D’Orazio och Domen Marincic. Tillsammans med symfoniorkestrar har Anna framträtt med Lisa Batiashvili, François Leleux, Lara St. John, Jaime Martin m.fl.
Inom nutidsmusik har Anna exempelvis turnerat med Ensemble Suecia, i en musik- och litteraturföreställning av Carin Bartosch Edström. Hon har också framträtt med jazzensemblen Trio X och har tillsammans med sin estnisk-svenska genreöverskridande grupp The Bright Future Ensemble framfört specialskriven musik av Helena Tulve och Britta Byström. Anna har även beställt kompositioner, t.ex. från Vito Palumbo, vars verk Nostos framfördes av Anna under en turné med Norrbotten NEO. Daniel Börtz, Fredrik Österling, Ingvar Karkoff, Christofer Elgh, Kjell Meijering m.fl. har också komponerat för Anna och/eller för hennes duo med Dan Laurin.
Under 2023–2024 undervisar Anna i cembalo vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där hon också är forskare inom området svenska historiska klaverinstrument. Hon har tidigare undervisat vid musikkonservatoriet i Trento, som professor i cembalo vid konservatoriet ”E.R. Duni” i Matera (Italien) samt gett mästarklasser i Europa och Asien. Anna har även föreläst och lett workshops världen över rörande samband mellan klassisk retorik och barockmusik, improvisation och ornamentering.
Anna har gjort talrika skivinspelningar varav 17 för BIS Records. Hennes soloskivor med Johan Helmich Romans klaversonater har kritikerrosats internationellt och volym 2 utsågs till American Record Guide Critics Choice 2016 (vol. 1 finns här). Paradiso plays Paradisi, med solosonater av Pietro Domenico Paradisi, berömdes likaså och blev ”Editor’s choice of the month” i Gramophone. Anna har också uppmärksammats för soloinsatserna i Vito Palumbos cembalokonsert med Gävle symfoniorkester samt för skivan Cembalo Paradiso. Den första kompletta inspelningen av Romans Golovinmusiken, där Anna spelar tillsammans med Dan Laurin och Höör Barock, belönades med en Grammis 2020. Samma år placerades Anna på tidskriften OPUS årslista över Sveriges mest inflytelserika personer inom konstmusikområdet.
Anna har tillsammans med Dan Laurin och delvis ytterligare medmusiker spelat in bl.a. Romans samtliga flöjtsonater (länk till vol. 1 och vol. 2), Vivaldis blockflöjtskonserter (med 1B1 och Jonas Nordberg) och kammarmusik av Telemann, Corelli och Bach (med Höör Barock). Med blockflöjtisten Clara Guldberg Ravn har Anna spelat in Martinus Ræs flöjtsonater (vol. 1 och vol. 2). Vol. 2, liksom Annas inspelning av Telemanns blockflöjtssonater med Dan Laurin och Mats Olofsson, nominerades 2022 till International Classical Music Award (ICMA).
Till senare inspelningar hör albumet Castrapolis med okänd neapolitansk musik, framförd av Anna, Dan Laurin, ensemblen Dolce Affetti (grundad av Anna) samt sopranisten Nicolò Balducci, vilken även är solist på skivan Amore Dolore med Anna och BAGS under ledning av Dan Laurin. Under 2024 lanseras två inspelningar för BIS-Apple Music. En med föga känd svensk musik (inklusive programinslag från konserten vid Spetebyhall) på hammarklaver, med Kristina Hammarström som medverkande sångerska. Därtill en duoinspelning med sopranisten Nicolò Balducci och musik av Haydn, Mozart och Beethoven där Anna spelar på två olika originalhammarklaver.
Arrangör: Katrineholms kammarmusikförening i samarbete med Jones antikvariat.
Lördagen den 19 oktober kl. 16.00, Musikens hus, Katrineholm
GUSTAV PIEKUT – piano
Konserten spelas in av Sveriges Radio P2
Månskensrelaterad och fyrverkerilik musik av Claude Debussy inleder höstprogrammet då Katrineholm för första gången besöks av Gustav Piekut, en pianist som tagit publiken med storm både hemma i Danmark och på andra håll. Därefter leder Gustav lyssnarna in På en övervuxen stig, en serie poetiska pianostycken som bland annat är präglade av upphovsmannen Leoš Janáčeks barndomsminnen och sorg efter dotterns död. En tornuggla dyker också upp; inom folktro anses ofta ugglors närvaro förebåda död och olycka.
Konserten fortsätter sedan med Frédéric Chopins fantasi i f-moll, en fascinerande brokig skapelse inrymmande stormande intensitet, drömskhet, marschtakt, med mera. Avslutningsvis framförs en av Franz Schuberts mest omfattande pianosonater tillika ett av hans allra sista verk, en månad före 196-årsminnet av hans bortgång.
Claude Debussy (1862–1918):
Ur Images, bok II:
Och månen sänker sig över templet som en gång var (Et la lune descend sur le temple qui fut)
Ur Prèludes, bok II:
Nr 7: Audiensterrassen i månsken (La terrasse des audiences du clair de lune)
Nr 12: Fyrverkerier (Feux d’artifice)
Lyssna på Gustavs inspelning med Debussys samtliga preludier i bok II.
Leoš Janáček (1854–1928):
Ur På en övervuxen stig (Po zarostlém chodnícku), bok I:
I. Våra kvällar (Naše večery)
II. Ett bortblåst löv (Lístek odvanutý)
V. De tjattrade som svalor (Štěbetaly jak laštovičky)
VI. Orden svek mig! (Nelze domluvit!)
VII. God natt! (Dobrou noc!)
X. Tornugglan har inte flugit iväg! (Sýček neodletěl!)
Frédéric Chopin (1810–1849):
Fantasi i f-moll op. 49
— Paus —
Franz Schubert (1797–1828):
Pianosonat nr 21 i B-dur, D 960
Läs mer
Om musiken
Titeln Och månen sänker sig över templet som en gång var tillkom på förslag från Claude Debussys vän och biografiförfattare, musikforskaren och sinologen Louis Laloy som även tillägnades stycket. Yngve Bernhardsson skriver följande i sina verkkommentarer till Images II: Och månen sänker sig över templet som en gång var ”har en speciell östasiatisk atmosfär […]. Debussy hade på världsutställningen i Paris hört en gamelanorkester, både 1889 och 1900. Musiken gjorde stort intryck på honom. Debussy har i flera av sina verk hämtat inspiration från indonesisk musik. Gamelanorkestrarna domineras av
slaginstrument, t.ex. xylofon- och marimbaliknande instrument, ett faktum som kan anas i detta stycke.”
Även Audiensterassen i månsken har viss asiatisk koppling. Titeln sägs alludera till en nyhetsartikel rörande kungörelseceremonin för George V som kejsare av Brittiska Indien. I artikeln beskrivs ”segersalen, nöjessalen, sultanhustrurnas trädgård och terrassen för månskensaudienser”.
Leoš Janáčeks På en övervuxen stig, i moderna utgåvor bestående av totalt 15 stycken fördelade på två volymer, komponerades i omgångar under åren 1900–1911. Merparten av volym två publicerades postumt. De tidigaste styckena skrevs ursprungligen för harmonium (kammarorgel), varav fem publicerades i en notserie med titeln Slaviska melodier. Till dessa hör Våra kvällar, Ett bortblåst löv, God natt! och Tornugglan har inte flugit iväg!
Några av de stycken som har beskrivande titlar är influerade av Janáčeks uppväxt men har även paralleller med Robert Schumanns pianocykel Kinderszenen. Exempelvis finns gemensamma drag hos Våra kvällar och Schumanns Am Kamin (Vid brasan).
Modest Musorgskijs pianoverk Tavlor på en utställning anses också ha bidragit med inspiration; vissa likheter finns mellan Promenad-temat och Janáčeks Våra kvällar, samt mellan Stugan på kycklingben (Baba Yaga) och Tornugglan har inte flugit iväg!
I ett brev till vännen och musikkritikern Jan Branberger skrev Janáček att God natt! är en metafor för den älskade dottern Olgas död, och att ett olycksbådande tornugglemotiv hörs i det sista stycket. Motivet är måhända inte så likt tornugglans verkliga läten, men dock uggleartat och kusligt.
Om musikern
Gustav Piekut ”träffar mitt i prick mellan teknisk precision och spontan briljans” (BBC Music Magazine) och är ”en sann musikalisk poet, en äkta tonkonstnär” (Pizzicato Magazine). Hans musikaliska tolkningar har lovordats och av kritiker uppmärksammats för teknik, intelligens, elegans och kraft. Piekut framträder som solist med betydande orkestrar och ger solokonserter på prestigefyllda scener i Danmark och utomlands. Hans senaste internationellt kritikerrosade album, Towards the Flame (Naxos Records), nominerades till International Classical Music Awards 2022. På albumet presenteras en dittills ohörd kombination av virtuos pianomusik av kompositörerna Rued Langgaard och Aleksandr Skrjabin. ”Pietkut imponerar i sina interpretationer med oroligt flimrande patos på gränsen till upplösning,” skrev Frankfurter Allgemeine Zeitung efter en konsert innehållande denna musik. Därutöver är Gustav en hängiven kammarmusiker och konstnärlig ledare för Festival & Friends, en årlig festival i Köpenhamn med fokus på klassisk musik och mycket mer.
Höjdpunkterna bland Gustavs uppdrag under säsongen 2023–24 omfattar soloframträdanden med Aarhus symfoniorkester, Magdeburgische Philharmonie, Slovak State Philharmonic Košice och Sønderjyllands Symfoniorkester, i konserter av Beethoven, Prokofjev, Chopin och Gershwin. Gustav framträder också vid flertalet betydelsefulla festivaler, såsom tyska Mecklenburg-Vorpommern Festspiele, Hindsgavl Festival i Danmark, En Blanc et Noir i Frankrike och Pianister på Troldhaugen, Edvard och Nina Griegs forna bostadshus i Norge.
Gustav Piekut föddes i Ålborg 1995 i en akademikerfamilj, upptäckte pianot som sexåring och förälskade sig snabbt i klassisk musik. Under sina tidiga studier för Martin Lysholm Jepsen vid pianoskolan Gradus vann Gustav alla nationella musiktävlingar för ungdomar i Danmark. Några år senare inledde han studier vid Universität der Künste Berlin för prof. Klaus Hellwigs, och därefter vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium för prof. Jens Elvekjær.
I Tyskland mottog Gustav det prestigefyllda Studienstiftung-stipendiet. Han har även prisbelönats i flera internationella tävlingar, däribland KlavierOlymp Bad Kissingen, Dublin International Piano Competition och Aarhus International Piano Competition 2017 (videoinspelningar från Aarhustävlingen finns här). 2018 utgavs hans första album, innehållande en av pianolitteraturens prövostenar, Beethovens timslånga verk Diabellivariationer. För denna inspelning erhöll Gustav Musikanmelderringens Kunstnerpris och fick även fin respons internationellt. ”Den unge dansken visar sig vara värd risken”, skrev det brittiska magasinet Pianist i en topprecension; ”[han] ger lyssnaren en mer och mer fascinerande resa genom Beethovens utmanande landskap.”
På hemmaplan frammanade Gustavs tolkning av Rachmaninovs krävande tredje pianokonsert med Copenhagen Phil i Tivolis konsertsal ”de vildaste, okontrollerade känslor i oräkneliga skiftningar” och ”genererade ett publikvrål av sällan hört slag”, skrev Politiken. Vidare har Gustav belönats med DR P2:s talangpris, Gladsaxe musikpris, Léonie Sonnings talangpris, Wilhelm Hansen Fondens hederspris och Reinh. Van Hauens musiklegat. Gustav Piekut stöttas generöst av Augustinus Fonden med ett karriärstipendium samt lån av en Steinway & Sons-flygel för sitt dagliga musikaliska arbete.
Besök gärna Gustavs webbplats, där finns ytterligare inspelningar med prov hans fenomenala pianospel!
Lördagen den 16 november kl. 16.00, Musikens hus, Katrineholm
Modernt/omodernt med
Trio Nastela
Emmanuel Laville – oboe
Sebastian Stevensson – fagott
Asuka Nakamura – piano
Modernt/omodernt ramar in ett svängigt och roligt program med musik i väldigt olika stilarter från olika tidsepoker. Trio med oboe, fagott och piano är ju en direkt systerensemble till standardpianotrion violin, cello och piano men märkligt nog finns det inte så mycket originalmusik för besättningen. Det vill Trio Nastela ändra på genom beställningen av en kort trio skriven av Maria Lithell Flyg, samtidigt som de också presenterar kända och okända transkriptioner av verk av Haydn och Glinka.
Anders Eliasson har skrivit två vackra och krävande stycken där fagotten och oboen får visa självständiga roller i samspel med pianot. Fagotten och oboen har rika klangmöjligheter, vilket ensemblens musiker tycker är roligt att få belysa även för en erfaren publik som kanske inte hört instrumenten på det sättet förut. Amerikanen André Previns trio är häftig och svängig och Poulencs trio med sitt friska musikantiska anslag är så klart ofrånkomlig musik för denna besättning.
Trio Nastela försöker skapa en intim stämning och presenterar konserten på ett avslappnat, personligt och underhållande sätt!
Joseph Haydn (1732–1809): Pianotrio i F-dur Hob. XV:17 (original för flöjt/violin, cello och piano)
Anders Eliasson (1947–2013): Wellen för fagott och piano
Maria Lithell Flyg (f. 1965): Bagatelle Emmanuel för oboe, fagott och piano
Francis Poulenc (1899–1963): Trio för oboe, fagott och piano FP 43
— Paus —
André Previn (1929–2019): Trio för oboe, fagott och piano
Anders Eliasson (1947–2013): Abendlicht för oboe och piano
Michail Glinka (1804–1857): Trio pathétique (original för klarinett, fagott och piano)
Hör och se inspelningen där Trio Nastela premiärframför Bagatelle Emmanuel av Maria Lithell Flyg!
Poulencs pianotrio med Emmanuel Laville kan höras på albumet Live à la Française där han spelar fransk kammarmusik tillsammans med Fredrik Ekdahl, fagott och Simon Crawford-Phillips, piano. En annat tips är liveinspelningen där Sebastian Stevensson spelar verket tillsammans med Eva Steinaa, oboe och Galya Kolarova, piano.
Läs mer
Emmanuel Laville har sitt ursprung i sydvästra Frankrike men flyttade sedan norrut för sin fortsatta utbildning. Först till Bordeaux, sedan Paris och Tyskland innan han fick sin första anställning som solooboist i Royal Scottish National Orchestra i Glasgow 2008. 2011 erhöll han första pris i den prestigefyllda internationella tävlingen Gillet-Fox Oboe Competition. Vidare har Emmanuel gästspelat med ett flertal europeiska orkestrar, exempelvis Chamber Orchestra of Europe, Mahler Chamber Orchestra, Concertgebouworkestern i Amsterdam, Bayerska radions symfoniorkester och Londons symfoniorkester.
Sedan 2012 är Emmanuel solooboist i Sveriges Radios Symfoniorkester. Samtidigt som han innehar tjänsten som oboelektor vid Sibelius-Akademien undervisar han på Kungliga Musikhögskolan och Lilla Akademien i Stockholm. Emmanuel har ägnat mycket tid åt svensk musik skriven för sitt instrument, både genom att spela soloverk av svenska tonsättare såsom Andrea Tarrodi, Ingvar Lidholm och Daniel Börtz, och genom att beställa nya verk av Sven-David Sandström, Maria Lithell Flyg med flera.
Sebastian Stevensson är uppvuxen i en musikalisk familj i Sigtuna och spelade klarinett innan han som tioåring bytte till fagott. Han studerade senare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för Knut Sönstevold och därefter i Mannheim i Tyskland för Ole Kristian Dahl. Efter att ha arbetat på Den Norske Opera kom Sebastian till Köpenhamn för ett vikariat som solofagottist i Danmarks Radio Symfoniorkestret där han sedan 2012 har en fast tjänst. I Danmark arbetar Sebastian också som fagottlärare vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium och är verksam med kammarmusikgruppen DiamantEnsemblet i Det Kongelige Bibliotek. Han har även lett mästarkurser för musikhögskolestudenter i Stockholm, Göteborg, Poznán, Höör, Århus, Sarteano och Mannheim.
Under 2015 var han solofagottist i Münchner Philharmoniker under Valerij Gergiev. Som gästmusiker har Sebastian samarbetat med orkestrar som London Philharmonic Orchestra, City of Birmingham Symphony Orchestra, Kungliga Filharmonikerna, Philharmonia Orchestra London, Deutsches Sinfonieorchester Berlin, WDR Sinfonieorchester och Rotterdam Philharmonic. Vidare har han varit solist med Duisburger Philharmoniker, Orquestra Sinfônica de Minas Gerais, Orquesta Filarmónica de Bogotá, Göteborgs Symfoniker, Danmarks Radios symfoniorkester, Västerås Sinfonietta, Musica Vitae, Stockholms läns blåsarsymfoniker, Arméns musikkår och Det Kongelige Livgardens Musikkorps. Därtill har Sebastian uruppfört fagottkonserter av Fredrik Högberg, Jonas Valfridsson och Andrea Tarrodi.
2014 vann Sebastian Gillet-Fox internationella fagottävling i New York och framförde J.N. Hummels fagottkonsert med Orchestra of Saint Luke’s med den tidigare fagottvirtuosen Milan Turkovic som dirigent. 2016 vann Sebastian Kungliga Musikaliska Akademiens Solistpris. I finalen framförde han Carl Maria von Webers fagottkonsert tillsammans med Sveriges Radios symfoniorkester och dirigent Jaime Martin.
Prov på Sebastians musikerskap kan höras via hans Youtubekanal (Asuka medverkar i några av klippen) och Sound Cloud.
Asuka Nakamura började spela piano vid tre års ålder i Nagoya, Japan. Som sexåring debuterade hon som kammarmusiker tillsammans med medlemmar ur stadens filharmoniska orkester: Vid nio års ålder vad det dags för solistdebut i Mozarts pianokonsert nr 23. Asuka har vunnit både första och andra pris i den prestigefyllda pianotävlingen J.P. Fresh i Tokyo vilket bland annat innebar konsertengagemang hos Stockholms konserthus 1997. Hon studerade för Staffan Scheja på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm från 2002 och belönades där med jetongmedaljen, något som bara tilldelas de allra bästa studenterna vid avancerade påbyggnadsutbildningar.
Utanför Sverige och Japan har Asuka framträtt i Manchester, Oxford och Budapest, gett en soloafton hos Beethovensällskapet i London och varit solist med Krakowsymfonikerna i Polen. Sedan Asuka flyttade till Stockholm har hon erhållit stipendier från Frimurarlogen och Kungl. Musikaliska akademien fyra år i rad. Hon har också deltagit som stipendiat i Holland Music Sessions och i Schleswig Holstein Music Festival i Tyskland. I Sverige har hon framträtt med pianokonserter av Grieg, Beethoven, Mozart och Messiaen, och 2010 var hon solist med Västerås Sinfonietta i Mendelssohns pianokonsert nr 1. Asukas tävlingsframgångar inkluderar priser i Ljunggrenska tävlingen i Göteborg, Blüthner Piano Competition i Malmö och Nordic Piano Competition, Danmark. Hon har dessutom varit semifinalist i Solistpriset hela två gånger.
Under 2013 gjorde Sveriges Radio dokumentären Mozart har aldrig varit i Japan som är en fri konstnärlig inblick i Asukas resa från Japan och om hennes liv som pianist i Sverige idag. Radiodokumentären framfördes också live integrerad i en konsert där Asukas pianospel varvades med bilder från hennes liv och delar av radiomaterialet. Projektet uppfördes i Stockholm, Umeå, Göteborg och Malmö. Lyssna på dokumentären här.
